När jag skulle åka tåg från Söderhamn till Uppsala en sommar för några år sedan hade jag på mig ett par trasiga jeans. Väldigt trasiga jeans. Men det var sommarlov och jag var obrydd, precis som vanligt. Jag kommer ihåg det för att den äldre släkting som skjutsade mig till stationen var synnerligen upprörd.
Jag har aldrig varit välklädd. T-shirt och jeans har varit min uniform till vardags såväl som fest från barnsben. När jag blev klar med studierna bävade jag för att behöva byta ut garderoben. Mitt första jobb innebar dock ingen direkt förändring från studietiden, mer än att de mest slitna paltorna fick ligga kvar i garderoben. Jag träffade ändå kunder väldigt sällan – vi hade inte så många – och de flesta andra av kollegorna var mer eller mindre nördiga programmerare och såg ut som programmerare gör.
När jag tog klivet till det Stora Konsultföretaget däremot var jag så illa tvungen att bli vuxen även i klädväg. Ut med hoodies och band-tshirts och in med skjorta och kavaj. Snabbt insåg jag att det inte räckte med att köpa det som fanns av märket “Kostym” på Weekday heller. Skjortorna blir skrynkliga så fort man tittar på dem och man ser ut som en bortkommen praktikant. Det är inte det intrycket man vill göra.
Det bär mig emot att följa strömmen, hoppa in i lämmeltåget och bli precis som alla andra. Jag har aldrig jobbat för att passa in, så varför måste jag göra det nu? Det är väl ändå det jag presterar som är av vikt? Well, som konsult har du inte mycket tid på dig. Du måste kunna göra ett bra intryck på vem som helst när som helst. Vissa dagar sitter du i ett hörn och träffar knappt en käft på hela dagen. Nästa dagen kastas du in i ett kundmöte på förmiddagen, lunchar med chefen och håller i en intervju på eftermiddagen. Om du då sticker ut för mycket från det vedertagna hamnar fokus på det istället för på det väsentliga. Dessutom förmedlar dina kläder en ganska tydlig indikation av vem du är.
» Kostym med slips och han är managementkonsult. Inte bara det. Han har inte varit teknikkonsult, hans främsta verktyg är PowerPoint och han tycker att Excel är ett avancerat programmeringsspråk, utan att ana hur nära sanningen han är. Alternativt jobbar han i finansbranchen. Där har alla slips. I så fall måste man kolla på sko-, och kostymkvalitet för att artbestämma honom. Billigt = kodapa.
» Skjorta + kavaj eller kostymbyxor med skjorta och stickad tröja. Managementkonsult som kan skriva “Hello World!” i minst två språk, alternativt kodapa med ambitioner.
» Skjorta + jeans eller jeans + stickad tröja. Kodapa, möjligtvis med illusioner om att komma högre upp i värdekedjan.
» Hipsteruniform. Designer.
» Jeans + t-shirt + kulmage. Troligtvis inte konsult. Kan kanske vara källarkodapa.
Detta är vad folk kommer att se. För att ge det intrycket du är ute efter gör du bäst i att något sånär följa dessa normer. Det behöver definitivt inte betyda att man försakar all individualism. Det finns många detaljer att arbeta med. Mode handlar om detaljer. Men att vara konsult handlar om att vara strömlinjeformad. Något jag kommer återkomma till.
Fotnot: Någon kanske tänker att jag osynliggör kvinnor genom att endast prata om manliga kläder. Men det borde vara ganska uppenbart att jag inte kan särskilt mycket om kvinnor eller deras kläder. Jag publicerar dock gärna en text från någon som känner sig mer kompetent på det området. Det skulle vara intressant. Fotnot 2: Ordet kodapa kan låta nedvärderande. Ta det inte så. utan dem skulle inget i världen funka. Geeks rule the world.
20 December 2010 by Andreas Eldh